Hjärtsvikt

OBS, materialet är under utveckling. Synpunkter mottages tacksamt.

Hjärtsvikt drabbar cirka två̊ procent av befolkningen och förekomsten ökar kraftigt med åldern. Patienter med hjärtsvikt följs många gånger i primärvården. Upprepat behov av sjukhusvård är vanligt, men kan i många fall förebyggas.

Introduktion

Länk till film

Indikatorer i PrimärvårdsKvalitet

Data kan användas för att:

kartlägga hur vården ser ut idag för att kunna hitta förbättringsområden
följa resultaten för patientgruppen
följa och utvärdera vårdcentralens arbete med patienter med hjärtsvik
identifiera hjärtsviktspatienter för att kunna göra en individuell bedömning avseende till exempel läkemedelsbehandling.

För indikatorerna som inkluderar läkemedel är det viktigt att ta hänsyn till de olika subgrupperna som hjärtsvikt delas in i: HFpEF med bibehållen pumpförmåga men minskad eftergivlighet i hjärtat och HFrEF där hjärtats pumpförmåga är nedsatt. Basbehandling med ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare (ARB) i kombination med betablockerare har i studier visat god effekt mot förtida död patienter med hjärtsvikt av typen HFrEF medan motsvarande effekt inte kunnat styrkas för hjärtsvikt av typen HFpEF. För dessa har specifik läkemedelsbehandling ”ingen effekt på en sammanslagen endpoint av kardiovaskulär död, hjärtstillestånd och sjukhusvård på grund av hjärtsvikt jämfört med placebo (måttligt starkt vetenskapligt underlag)”. Fördelningen av HFpEF och HFrEF i befolkningen bedöms vara ungefär lika-något fler med personer med HFrEF. Dock är gruppen HFpEF troligen större i primärvård. För dessa är behandling av grundsjukdomen viktig. Även patienter med HFpEF kommer ofta i fråga för kombinationsbehandlingen av andra skäl, som till exempel högt blodtryck. Resultaten för läkemedelsindikatorerna får därför bedömas mot den här bakgrunden.

Patienter med HFpEF är ofta multisjuka och sköra. Det viktigaste för dessa patienter är att erbjudas fast vårdkontakt med en sjuksköterska som känner dem väl och som har både kontiuitet och god tillgänglighet. Det kan vara äldresjuksköterska, diabetessjuksköterska eller hjärtsviktssjuksköterska. Det finns i nuläget inte övertygande evidens för att särskilda hjärtsviktsmottagningar har effekt på t.ex. minskade sjukhusinläggningar för den här gruppen.

Nedan indikatorer finns att följa i PrimärvårdsKvalitet:

Kortnamn	Indikator
Hj1	Förekomst av diagnos hjärtsvikt
Hj2	Andel patienter med hjärtsvikt och behandling med betablockerare
Hj3	Andel patienter med hjärtsvikt och behandling med RAAShämmare
Hj4	Andel patienter med hjärtsvikt som har varit på återbesök
Hj5	Andel patienter med hjärtsvikt behandling med betablockerare och RAAShämmare
Sa6	Andel patienter med hjärtsvikt som har varit på återbesök i primärvård och/eller på sjukhus
Le3	Rådgivning till dagligrökare med hjärtsvikt
Le4	Rökstopp efter tobaksrådgivning till patienter med hjärtsvikt
Le7+13	Rådgivning/FaR vid hjärtsvikt och otillräcklig fysisk aktivitet
Le8+14	Tillräcklig fysisk aktivitet efter rådgivning vid hjärtsvikt
Le9	Rådgivning vid hjärtsvikt och riskbruk av alkohol
Le10	Ej längre riskbruk av alkohol efter rådgivning till patienter med hjärtsvikt
Le11+15	Rådgivning vid hjärtsvikt och ohälsosamma matvanor
Le12+16	Ej längre ohälsosamma matvanor efter rådgivning till patienter med hjärtsvikt