Läkemedelsanvändning hos äldre har ökat kontinuerligt senaste 25 åren. Detta är särskilt allvarligt eftersom många av de förändringar som sker i kroppen med stigande ålder, påverkar läkemedlens kinetik, dvs. hur de tas upp, fördelas, omvandlas och utsöndras från kroppen.
Den omfattande läkemedelsanvändningen innebär en påtaglig risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner där risken förstärks med ökat antal läkemedel. En irrationell och potentiellt olämplig behandling förekommer med vissa läkemedel hos äldre, bland annat antipsykotiska läkemedel, läkemedel med antikolinerga effekter och långverkande lugnande medel och sömnmedel. En tydlig och allvarlig konsekvens av detta är att omkring en av tio akuta inläggningar av äldre på sjukhus beror, helt eller delvis, på läkemedelsbiverkningar. Läkemedelsanvändning hos äldre är därför ett viktigt område att följa.
Indikatorerna bygger på Nationella riktlinjerför god läkemedelsterapi hos äldre och handlar om läkemedel som bör undvikas (Äld1), läkemedel som påverkas av njurfunktion (Äld2), preparatval för lugnande och sömnmedel (Äld3 och 4).
I flera regioner kommer inte dosdispenserade läkemedel med i beräkningen, dock är det lagstadgat att läkemedelslistan i journalen ska vara identisk med de dosdispenserade ordinationerna.
Johan Fastbom, Socialstyrelsen och Arbetsgruppen för PrimärvårdsKvalitet
I princip alla indikatorer uppdelade på åldersgruppen äldre.
Med ökad tillgång till data skulle det vara av värde att kunna följa patienten över de organisatoriska gränserna för kommunal vård och regional vård eftersom det är en viktig kvalitetsaspekt framför allt för äldre patienter.
Tack för att du hjälper oss!