Publicerad: 14 oktober 2020

Kontakt

Introduktion till indikatorområdena

För samtliga indikatorer finns en noggrann specifikation kring hur data ska hämtas, fullständig specifikation finns i Kvalitetsindikatorkatalogen (KIK). Nedan beskrivs generella principer för användning av t.ex. tidsintervall, diagnoskoder, läkemedel etc. Till höger beskrivs respektive indikatorområde.

Konstruktion av indikatorer – tidsintervall

Data över tid - "rullande" månader

I Primärvårdskvalitet används några olika tidsintervall:

  • 5 år för beräkning av förekomst av kronisk sjukdom inklusive depression och ångest. Intervallet har har valts eftersom tidigare datasökningar från Stockholm visat att den tidsrymden behövs för att försäkra sig om att diagnoskoder hittas i primärvård.
  • 18 månader används oftast för återbesök och behandling av kronisk sjukdom inklusive depression och ångest. Intervallet har valts eftersom patienter med kronisk sjukdom ofta följs med årligt återbesök, som av olika anledningar kan bli försenat eller tidigarelagt.
  • 12 månader bland annat för infektions- och läkemedelsindikatorerna. Motivet för att välja 12 månader för infektionsindikatorer är den tydliga årstidsvariationen av infektioner. Också läkemedelsindikatorerna används 12 månaders tidsintervall, eftersom de inte är beroende av återbesök.

Det antal observationer som varje månads datapunkt bygger på är alltså en summa av observationer de månaderna som intervallet innefattar och inte bara den senaste månadens observationer. För de flesta indikatorer i Primärvårdskvalitet är antalet observationer per månad så litet att det inte ger relevant information. Samtidigt innebär användning av rullande tid, t ex rullande tolv månader, att det tar litet tid innan en förändring syns i tidsdiagrammen. Skillnaden mellan två efterföljande rullande 12 månaders utfall, till exempel augusti 2020 jämfört med juli 2020, är helt enkelt densamma som skillnaden mellan augusti 2020 och augusti 2019. Så skillnaden mellan de två senaste utfallen visar förändring i augusti i år jämfört med augusti förra året. För rullande 18 månader måste man jämföra med motsvarande värde 18 månader tidigare och för rullande 6 månader med motsvarande värde 6 månader tidigare.

Återbesök

Återbesök mäts med besök där aktuell diagnoskod är satt under de senaste 18 månaderna. 18 månader har valts som intervall eftersom årsbesök i praktiken kan inträffa i nära anslutning före eller efter 12 månader, vilket ändå betraktas som att patientens sjukdom är uppföljd. De patienter som har en kronisk sjukdom som debuterat de senaste 18 månaderna räknas inte med i indikatorerna om återbesök eftersom det för dem inte hunnit bli aktuellt med återbesök. Nedan beskrivs hämtningsintervallen för återbesök.

Beskrivning av hämtningsintervall för återbesöksindikatorer

Exempel på återbesöksindikator med ökad komplexitet

Några indikatorer är rätt komplexa i sin konstruktion. Då måste man noga läsa specifikationen. Nedan följer en illustration av indikatorn PVQ Depression Dep5fA: Andel patienter med depression som fått uppföljningsbesök 6-12 månader efter insättning av antidepressiv läkemedelsbehandling.

Bilden nedan beskiver hur data hämtas för patienter som nyinsatts på antidepressiv medicinering för depressionsdiagnos. Patienterna ska alltså blivit förskrivna antidepressiva läkemedel 12-24 månader innan datauttagen och det ska samtidigt finnas en depressionsdiagnos men de ska inte ha föreskrivits antidepressiv medicinering 24 månader innan den aktuella förskrivningen (då kan vi säga att den är ny). Det blir nämnare. Täljare är andelen som varit på mottagningsbesök 6-12 månader efter datum för första ordinationen.

Beskrivning av hämtningsintervall för återbesöksindikatorer

Beskrivning av hämtningsintervall för återbesöksindikatorer

Uträkning av återbesöksindikatorn med ökad komplexitet

Besökstyper

Vilka besökstyper som används vid beräkning av data varierar mellan olika indikatorer. Digitala kontakter räknas till exempel inte in i återbesöksindikatorerna, då evidensläget fortfarande är osäkert för det. Däremot kommer distanskontakter att räknas in i kontinuitetsindikatorerna från och med 2021 då det för det området finns tillräcklig evidens.

Diagnoslistor

I flera indikatorer hänvisas till diagnoslistor. Tills vidare hittas diagnoslistorna på Primärvårdskvalitets hemsida under Kvalitetsindikatorer.

Åtgärder och KVÅ-koder

Några indikatorer omfattar olika sorters åtgärder. Information om det hämtas genom KVÅ-koder eller motsvarande sökord i journalen som har fasta alternativ. Inom vissa regioner, framför allt VGR, används regionala koder som även de hämtas upp och inkluderas i beräkningen av indikatorerna. 

Lågt antal minskar nyttan av andelsmått

När antalet observationer är litet så är andelsmåttet svårt att använda och måste tolkas med försiktighet. Finns det till exempel bara en episod av en specifik infektion senaste året så är andel antibiotikabehandlade antingen 0% eller 100%, beroende på om den enda patienten fick antibiotika eller inte.

Därför behöver man alltid se efter hur många observationer som andelsmåttet bygger på (t.ex. antal patienter, antal samordnad individuell plan (SIP), antal episoder av infektion) innan det går att värdera vilken betydelse som kan läggas på andelsmåttet.

Primärvårdskvalitets indikatorer är en utgångspunkt för en dialog om verksamheten och ofta behövs en fördjupad granskning. Även om antalet observationer är lågt kan det kan vara värdefullt med sådan granskning av journaler och rutiner tillsammans med en diskussion om handläggning och riktlinjer.

Läkemedel

De läkemedel som hämtas är antingen förskrivna och/eller ordinerade.

Uthämtade läkemedel från Läkemedelsregistret används ej längre, eftersom det inte är juridiskt tillåtet att hämta data på personnummernivå utan patientens tillåtelse.

Indikatorer som finns i flera versioner

Rehabiliteringsindikatorerna

Fysioterapeut används som samlingsnamn för både sjukgymnast och fysioterapeut.

Det finns två varianter av indikatorer för varje rehabiliteringsindikator. Det som skiljer indikatorerna åt är nämnaren:

  • För rehabverksamheter som är organiserad på en vårdcentral med listad befolkning framgår det i titeln att det är på vårdcentral, t ex Pr4.
  • För rehabverksamhet som är egna enheter utan listad befolkning så består nämnaren av andel patienter som besökt rehabenheten. Indikatorer benämns i titeln som ”på rehabenhet”, t ex Pr12.

Förekomst av infektion

För att beskriva förekomst av infektion finns dels indikatorer som mäter förekomst för den listade befolkningen och dels förekomst bland de patienter som kontaktat enheten. Förekomst av de olika infektionerna i den listade befolkningen ger en uppfattning om vilka infektioner som man sökt för, alltså befolkningens infektionspanorama vilket är viktigt att veta inför planering av en vårdcentrals arbete. Indikatorerna för förekomst bland de som kontaktat ger en bild av ”produktionen” på enheten och måste användas t.ex på jourcentral eller i web-bolagens distansvård där arbetet sker oberoende av listning.

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!