Publicerad: 24 april 2020

Kontakt

Kontinuitet

Kontinuitet är en viktig kvalitet i vården. God kontinuitet i primärvården värderas högt av både patienter och personal. Flera internationella studier visar att god läkarkontinuitet har positiva effekter på sjukvårdskonsumtion, sjukdomsbehandling, patienttillfredsställelse, minskad läkemedelsförbrukning, sjukskrivningar och vidareremitteringar. Det gäller inte bara äldre personer med flera sjukdomar utan yngre också.

Motivering till ämnesområdet

Kontinuitet kan mätas på olika sätt, bl a med internationellt använda kontinuitetsindex. I de flesta fall mäts läkarkontinuitet men man kan också mäta kontinuitet för andra yrkesgrupper. Kontinuitet har flera olika dimensioner: hur lång tid en relation med en läkare/annan person varar (Duration), hur stor andelen av besöken som görs hos en viss läkare/den "egna" läkaren/annan person under en definierad tidsperiod (Density), antalet eller andelen besök med andra läkare/ annan personal (Dispersion, spridning) eller i vilken ordning patienten träffar olika läkare/annan personal (Sekvens). Man kan också mäta patientupplevd kontinuitet vilken tenderar att vara högre än den "objektivt uppmätta" kontinuiteten.

I PrimärvårdsKvalitet används ett vanligt internationellt index: continuity of care, COC. Detta index väger både hur många olika läkare (eller den yrkesgrupp som mätningen gäller) patienten träffar och också frekvensen av besök till de olika läkarna. Indexvärdet blir 1 om alla besök görs hos samma läkare och sedan lägre ju fler olika läkare patienten träffar samt ju lägre andel besök hos den patienten träffat oftast.

Kontinuitet beräknas för listade patienter som gjort minst 3 besök de senaste 18 månaderna. Bara besök på den enhet man är listad räknas in.

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

Att interpersonell kontinuitet och framförallt läkarkontinuitet har stor betydelse enligt många studier, men annan personal, t.ex. sjuksköterskor, distriktssköterskor, psykolog, psykoterapeut och behandlare av psykisk ohälsa, arbetsterapeut och fysioterapeut, kan beroende på organisation och tillgång på vårdenheten vara lika viktig. I en situation där man inte kan erbjuda kontinuitet till alla patienter brukar och personer med kroniska sjukdomar prioriteras.

Vi har därför valt ut de ”vanligaste kroniska sjukdomsgrupperna” och följer upp patienter med någon av dessa sjukdomar tillsammans med kontinuitetsindex för besök hos läkare, sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut (Ko1KL och Ko1KS, Ko1FT och Ko1AT). Det gäller då alla besök som dessa patienter gör hos respektive yrkesgrupp. De kroniska sjukdomar som ingår är: Hjärtsvikt, Kranskärlssjukdom, Hypertoni, TIA/Stroke, KOL, Diabetes, Demens, Förmaksflimmer, Depression, Ångest, Astma, Artros, Hypertoni, Schizofreni, RA, Psoriasis, MS, Osteoporos, Parkinson, Fetma, Alkoholberoende, Bensår (Ko1KL och Ko1KS, Ko1FT och Ko1AT). För kontinuitet för fysioterapeut och arbetsterapeut på rehabenhet som är egen enhet utan listad befolkning finns motsvarande indikatorer för kontinuitet vid kronisk sjukdom, Ko7FT och Ko7AT.

För kontinuitet vid läkarbesök för personer med samsjuklighet finns följande diagnoser med; Hjärtsvikt, Kranskärlssjukdom, TIA/Stroke, KOL, Förmaksflimmer, Diabetes, Demens, Ångestsyndrom och Depression (Ko3;3 för 2-3 kroniska sjukdomar och Ko3;4 för dem med ≥ 4 kroniska sjukdomar)

Kontinuitet för patienter med SIP (Standardiserad Individuell Plan) finns för läkarbesök och besök till sjuksköterska. (Ko4L och Ko4S).

Ko5L och Ko5S mäter kontinuitet för alla patienter som besökt läkare respektive sjuksköterska, alltså inte bara dem med kronisk sjukdom.

Ko6 mäter kontinuitet för patienter med bensår som besökt sjuksköterska eller undersköterska.

Ko8 mäter hur stor andel av de listade patienternas infektionssjukdomar som sköts på den egna vårdcentralen. Att kunna erbjuda kontakt med de listade patienterna vid infektionssjukdom ger möjlighet till god kontinuitet men förutsätter tillräckliga resurser för god tillgänglighet. I regioner där många jourcentraler och närakuter upprättats förväntas dessa ta hand om patienterna, vilket försämrar möjlighet till vårdkontinuitet. Indikatorn kan också användas som bakgrundsinformation vid förbättringsarbete utifrån infektionsindikatorerna

Att tänka på vid tolkning och felkällor

Kontinuitet (även mätt med index som COC) blir högst om bara en person träffar patienten. Detta är dock inte eftersträvansvärt. Istället är målet ofta att ett team av kompetenser är tillgängliga för patienterna, att utbildningsläkare träffar patienterna och att personalen ägnar delar av sin arbetstid till undervisning, utvecklings- och förbättringsarbete eller forskning och därför inte alltid är tillgängliga för patienterna. Även tillfällig föräldraledighet mm gör att man inte kan eftersträva maximala värden för kontinuitet.

Om man använder COC som ett ”rent kvalitetsmått” och inte som ett mått för diskussion, analys och förbättring riskerar det få olyckliga konsekvenser i vården. T ex ger fler besök högre kontinuitetsindex och man kan då genom att räkna receptförskrivning som besök eller att dela upp besök i flera skapa bättre siffror men sämre kvalitet för patienterna.

I Jönköping har man vid mätningar sett att vårdcentraler med avgränsat uppdrag (tydlig och rimlig listning) har bättre kontinuitet.

Exempel på COC-beräkning finns på startsidan om Kvalitetsindikatorer.

Om patienten gjort färre än 3 besök kan kontinuitet inte beräknas. Andelen patienter som ingår i beräkningen av kontinuitet är därför betydligt färre än antalet patienter som besökt vårdcentralen, Vid stickprov i Region Jönköping ingick hade ca 20% av vårdcentralens listade gjort minst 3 läkarbesök de senaste 18 månaderna och ingick därmed i beräkningen av Ko5 (alla patienter, minst 3 läkarbesök). Av de listade med kronisk sjukdom hade 24-33% (varierande på olika vårdcentraler) gjort minst 3 läkarbesök och ingick i beräkningen av Ko1. För övriga yrkesgrupper var det en betydligt lägre andel av de listade som gjort minst 3 besök.

Om man däremot bara tittar på listade som faktiskt gjort något besök hos respektive yrkesgrupp de senaste 18 månaderna är det en relativt stor andel som gjort minst tre. För de med kronisk sjukdom var det vid stickprov i Region Jönköping, i medeltal 43% som kom med i beräkningen av Ko1KL, 48% i Ko1FT, 39% i Ko1KS och 17% i Ko1AT.

Om diagnos inte registreras vid besöken kan patienterna med kronisk sjukdom inte identifieras.

För rehabiliteringsåtgärder är en felkälla att fysioterapi och arbetsterapi kan vara en del av vårdcentralerna eller helt eller delvis organiserat i egna enheter eller annan huvudman. Detta kan variera även inom en region.

Ursprung/Vetenskaplig granskare

Arbetsgruppen för PrimärvårdsKvalitet

Angränsande indikatorer

I PrimärvårdsKvalitet finns inga indikatorer som beskriver tillgänglighet till ”akutbesök”. Men om detta eller liknande mått används är det viktigt att det balanseras mot kontinuitet. Vilket är viktigast? Att komma genast eller kontinuitet?

Möjlig framtida utveckling

Kontinuitet för team skulle vara bra kompletterande kontinuitetsmått.

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!