Publicerad: 25 april 2020

Kontakt

Prioritering

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen och den etiska plattformen för prioriteringar ska de som har störst behov prioriteras högst i sjukvården. Svårare sjukdomstillstånd och större nytta av åtgärd ska prioriteras före mindre svåra tillstånd där ev åtgärder tillför mindre, t ex enklare självläkande tillstånd

Motivering till ämnesområdet

Tanken med indikatorerna är att "med några stickprov" få ett mått på hur vi prioriterar våra patienter. Det finns inget målvärde, utan indikatorerna kan vara en utgångspunkt för en diskussion om prioriteringar på VC.

Personcentrerad vård är ett etiskt förhållningsätt som innebär att se den enskilda personen, involvera och anpassa efter individens behov, resurser och förutsättningar. I Nationella riktlinjer för patienter med kroniska sjukdomar, exempelvis KOL, stroke, MS och Parkinsons sjukdom understryker Nationella riktlinjer vikten av att insatser samordnas i rehabiliteringsplan alternativt behandlingsplan tillsammans med patient och behandlande professioner.

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

Indikatorn Pr1

Indikatorn Pr1 handlar om återbesök eller hembesök vid kronisk sjukdom. Det finns också indikatorer om återbesök för var och en av de kroniska sjukdomar som ingår i indikatorn under respektive sjukdomsområde. Skillnaden är att Pr1 ger en sammanlagd bild av hur patienter med kronisk sjukdom prioriteras.

Patienter med kronisk sjukdom som får regelbundna återbesök mår bättre, har mindre symtom och söker mindre ofta på akutmottagningar. Ett enkelt sätt att få till stånd dessa regelbundna kontroller är att kalla patienterna till sina återbesök. Man kan också t ex via indikatorer i PrimärvårdsKvalitet hitta patienter som inte varit på VC på länge och erbjuda dem besök. Dessa patienter bör prioriteras över patienter med enklare självläkande åkommor.

Sjukdomstillstånden i denna indikator är valda för att de i regel sköts via primärvården. Sjukdomstillstånden är Hjärtsvikt, Kranskärlssjukdom, TIA/Stroke, KOL, Diabetes, Demens och Förmaksflimmer.

Mätperioden 18 månader har valts eftersom årsbesöken ofta halkar efter lite. Tanken är att om årskontrollen inte skett inom 18 månader så har den förmodligen missats.

Indikarorn Pr2

Indikatorn Pr2 handlar om personer med stora behov och att identifiera de som löper ökad risk att insjukna i hjärt- kärlsjukdom. Därmed blir det möjligt att erbjuda dem den vård de behöver. Det gäller patienter med bl.a. depression, missbruk, psykos, reumatoid artrit samt andra kroniska sjukdomar som psoriasis och KOL.

Indikatorn Pr3

Indikatorn Pr3 handlar om farmakologisk och psykologisk behandling vid depression och samsjuklighet. Vid depression har psykologisk behandling högre eller likvärdig prioritering jämfört med läkemedelsbehandling enligt Nationella riktlinjer. Patienter med kroniska sjukdomar och samtidig depression mår sämre än de som "bara" har andra kroniska sjukdomar. För patienter med flera sjukdomar, inklusive äldre patienter, är multifarmaci viktigt att undvika, och psykologisk behandling därför extra angelägen.

Indikatorerna Pr4, 5, 12 & 13

Indikatorerna Pr4, 5, 12 & 13 handlar om upprättande och uppföljning av individanpassad rehabiliteringsplan. Rehabiliteringsplanen ska vara upprättad tillsammans med patient på rehabenhet/vårdcentral vid teambesök där arbetsterapeut och/eller fysioterapeut varit delaktig. Avgränsning till valda diagnoser är för att dessa patientgrupper har behov av en individuellt anpassad rehabiliteringsplan enligt nationella riktlinjer för strokesjukvård, hjärtsjukvård, MS och Parkinsons sjukdom och KOL.

Att tänka på vid tolkning och felkällor

Om diagnos inte registreras vid besöken kan patienterna inte identifieras. Diagnos vid återbesöket kan vara satt i samband med besök för andra problem och utan att uppföljning/kontroll av den aktuella sjukdomen gjorts. Omvänt är också möjligt, att diagnosen inte satts, speciellt om patienten har flera sjukdomar samtidigt. Det är vanligt att andra professioner än läkare inte skriver diagnos i journalen. Diagnossättningen varierar också beroende på ersättningssystem.

Likaså är det vanligt att de sjukdomar som inte är relevanta för primärvårdskontakterna inte diagnossätts samt att åtgärderna inte är kodade så att de kan följas upp

Patienten kan också ha fått behandling för depression tidigare än för 18 mån sedan. Då kommer det inte med i indikatorn.

För rehabiliteringsåtgärder är en felkälla att fysioterapi och arbetsterapi kan vara en del av vårdcentralerna eller helt eller delvis organiserat i egna enheter eller annan huvudman. Detta kan variera även inom ett landsting/en region.

Ursprung/Vetenskaplig granskare

Arbetsgruppen för PrimärvårdsKvalitet

Angränsande indikatorer

Många indikatorer i PrimärvårdsKvalitet handlar om prioritering på olika sätt. Utgångspunkten för många av indikatorerna är Nationella Riktlinjer från vilka högt prioriterade åtgärder valts ut. Indikatorn Sa1 mäter patienter med kronisk sjukdom som fått (diagnos och) återbesök någonstans inom hela primärvården. Sa2 mäter samma sak men inom hela sjukvården. Samverkansindikatorerna mäter också återbesök vid kronisk sjukdom men då inom hela primärvården respektive inom hela sjukvården. SIP följs i indikatorn Sa4, 5.

Möjlig framtida utveckling

Fler prioriteringsindikatorer behövs, även sådana som mäter andelen lågt prioriterade åtgärder i relation till högt prioriterade.

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!