Publicerad: 5 juni 2020

Kontakt

TIA/Stroke

Varje år drabbas 29 000 personer i Sverige av stroke. Efter det akuta insjuknandet och rehabiliteringen har primärvården en viktig roll i det fortsatta omhändertagandet av behandling.

Motivering till ämnesområdet

Patienter som insjuknat i stroke eller TIA bör erbjudas strukturerad uppföljning, utifrån ett strukturerat innehåll. Syftet med uppföljningen är att se över sekundärpreventiva åtgärder, tidigt identifiera nya eller förändrade symtom, och att kunna erbjuda rätt åtgärd eller hänvisa vidare till rätt instans i vårdkedjan utifrån patientens aktuella situation och behov. Där ingår bland annat sekundärprevention behandling med statin och behandling av blodtryck vid högt eller normalt blodtryck.

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

Förekomst av diagnos är viktigt för att se i vilken utsträckning patienterna identifieras – en förutsättning för att behandling ska kunna erbjudas. Det finns 3 olika prevalensindikatorer beroende på att olika åtgärder är aktuella för de olika patientgrupperna: en för TIA/Stroke på VC (T/S1), en för stroke på VC (T/S5), en för stroke på rehabenhet (T/S11).

Behandling med statiner (T/S2), rekommenderas vid TIA/Stroke i nationella riktlinjer.

Patienter med kronisk sjukdom som får regelbundna återbesök mår bättre, har mindre symtom och söker mindre ofta på akutmottagningar. Ett enkelt sätt att få till stånd dessa regelbundna kontroller är att kalla patienterna till sina återbesök. Man kan också t ex via indikatorer i PrimärvårdsKvalitet hitta patienter som inte varit på VC på länge och erbjuda dem besök. I PrimärvårdsKvalitet är återbesöken uppdelade på olika yrkesgrupper för att man ska kunna följa teamarbete (T/S3).

Som blodtrycksgränser (T/S4) har vi valt: värde saknas, ≤140/90 mmHg, 141/91 – 99/159 mmHg och ≥160/100 mmHg. Dessutom finns indikatorn som mäter <140/90 mmHg för den som anser att detta är mer relevant än ≤140/90 mmHg.

Nedsatt ADL-förmåga, balans och gångförmåga är vanligt efter stroke. Det påverkar förmågan att utföra vardagliga aktiviteter och är därför ett viktigt vid rehabiliteringen. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokesjukvård (2018) har detta hög prioritet. Oavsett typ av träning finns stöd i riktlinjen att den bör vara uppgiftsspecifik och bestå av moment som personen har som mål att klara av. Den bör också helst vara intensiv och ske i reell miljö. För ADL-träning (T/S6 och T/S12), balansträning (T/S7 och T/S13) och konditions- och styrketräning (T/S8 och T/S14) finns indikatorer för patienter med genomgången stroke, både för VC och för rehabenhet.

Att tänka på vid tolkning och felkällor

Om diagnos inte skrivs vid besöken kan patienterna inte identifieras. Diagnos vid återbesöket kan vara satt i samband med besök för andra problem och utan att uppföljning/kontroll av den aktuella sjukdomen gjorts. Omvänt är också möjligt, att diagnosen inte satts, speciellt om patienten har flera sjukdomar samtidigt. Det är inte ovanligt att andra professioner än läkare inte skriver diagnos i journalen. Diagnossättningen varierar också beroende på ersättningssystem.

Låga prevalenssiffror kan tyda på att man inte hittar patienter med sjukdomen, höga siffror kan betyda överdiagnostik. Variationer i population påverkar förstås också siffrorna.

Läkemedelsbehandling är som alltid inte möjligt att ge exakta målvärden för. Det viktiga är att ”rätt” personer för behandling vilket man kan göra en fördjupad analys för på vårdcentralerna. Läkemedelsbehandling måste också balanseras mot samsjuklighet (med risk för polyfarmaci) och icke-farmakologisk behandling (levnadsvanor).

Andra felkällor är olika mätmetoder för blodtryck samt att senaste värde inte taget under optimala omständigheter.

KVÅ-koder för rehabiliteringsinsatster används endast i liten omfattning på vissa enheter.

För rehabiliteringsåtgärder är en felkälla att fysioterapi och arbetsterapi kan vara en del av vårdcentralerna eller helt eller delvis organiserat i egna enheter eller annan huvudman. Detta kan variera även inom ett landsting/en region.

Ursprung/Vetenskaplig granskare

Docent Staffan Lindeberg Malmö var ursprunglig vetenskaplig granskare 2013. För rehabindikatorerna var Disa Sommerfeld, docent i fysioterapi vetenskaplig granskare. Arbetsgruppen för PrimärvårdsKvalitet

Angränsande indikatorer

TIA/Stroke finns också med i indikatorerna för kontinuitet, levnadsvanor, prioritering, samsjuklighet och samverkan. För samverkan finns dessutom en särskild indikator för TIA/Stroke.

Möjlig framtida utveckling

Utveckling av indikator för Andel patienter som fått en psykologisk bedömning.

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!