Publicerad: 29 mars 2021

Kontakt

KOL

KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är ett folksjukdomsområde som för det mesta diagnosticeras och behandlas inom primärvård, och har hög relevans för allmänmedicinen. Målet för all behandling av astma och KOL är att patienterna ska uppnå så fullgod kontroll som möjligt över sin sjukdom.

Motivering till ämnesområdet

Astma och KOL som inte diagnostiseras och behandlas korrekt kan resultera i försämringsperioder och kan leda till sjukhusinläggning. Både astma och KOL är komplexa sjukdomar och patienterna har ofta behov av flera olika typer av åtgärder och insatser samtidigt varför bör hälso- och sjukvården erbjuda interprofessionell samverkan till personer med KOL.

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

Förekomst av diagnos (KOL1) är viktigt för att se i vilken utsträckning patienterna identifieras – en förutsättning för att behandling ska kunna erbjudas.

Alla KOL-pat behöver inte årliga besök eller alla rehabiliteringsåtgärder utan som proxy-mått (= indirekt mått) för patienter med lite större behov har vi valt dem som har underhållsbehandling med minst två KOL-läkemedel. Definitionen är inte perfekt men bör ändå fånga de flesta med lite svårare sjukdom. Detta gäller återbesök (KOL2), 6- minuters gångtest (KOL6 &12), fått åtgärder för energibesparande tekniker (KOL7 & 13) och handledd fysisk träning (KOL8 & 14).

Indikatorerna om patientutbildning (KOL9 & 15) och intervention i sjukdomsförebyggande metoder (KOL10 & 16) inkluderar alla KOL-patienter.

Indikatorerna om prevalens och rehabiliteringsinsats finns i två varianter, dels för rehabilitering organiserad inom vårdcentral och dels för rehabilitering som fristående enhet

Patienter med kronisk sjukdom som får regelbundna återbesök mår bättre, har mindre symtom och söker mindre ofta på akutmottagningar (KOL2). Ett enkelt sätt att få till stånd dessa regelbundna kontroller är att kalla patienterna till sina återbesök. Man kan också t ex via indikatorer i PrimärvårdsKvalitet hitta patienter som inte varit på VC på länge och erbjuda dem besök. I PrimärvårdsKvalitet är återbesöken uppdelade på olika yrkesgrupper för att man ska kunna följa teamarbete.

Uppföljning inom 6 veckor efter exacerbation (KOL4) liksom regelbundna mer frekventa återbesök (KOL3) rekommenderas i nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL.

Undervikt och viktnedgång är ett problem vid KOL. BMI är det bästa måttet men uppmätt vikt används också som en proxy (KOL5).

Att tänka på vid tolkning och felkällor

Två olika läkemedel är inte en perfekt proxy för patienter i behov av olika åtgärder.

Om diagnos inte skrivs vid besöken kan patienterna inte identifieras. Diagnos vid återbesöket kan vara satt i samband med besök för andra problem och utan att uppföljning/kontroll av den aktuella sjukdomen gjorts. Omvänt är också möjligt, att diagnosen inte satts, speciellt om patienten har flera sjukdomar samtidigt. Det är inte ovanligt att andra professioner än läkare inte skriver diagnos i journalen. Diagnossättningen varierar också beroende på ersättningssystem.

Låga prevalenssiffror kan tyda på att man inte hittar patienter med sjukdomen, höga siffror kan betyda överdiagnostik. Variationer i population påverkar förstås också siffrorna.

För rehabiliteringsåtgärder är en felkälla att fysioterapi och arbetsterapi kan vara en del av vårdcentralerna eller helt eller delvis organiserat i egna enheter eller annan huvudman. Detta kan variera även inom ett landsting/en region.

Ursprung/Vetenskaplig granskare

För indikatorerna för prevalens och återbesök Kol 1 och Kol 2) var docent Björn Ställberg och allmänläkare Peter Odebäck ursprunglig vetenskaplig granskare 2013.

För indikatorerna för rehabilitering har vetenskapliga granskare varit Margareta Emtner, Professor, Department of Neuroscience, Physiotherapy, Anna Rytter, Leg. Fysioterapeut, MSc, Specialistkompetens inom Respiration,Carina Göransson, specialistarbetsterapeut, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Agneta Ronstad, leg arbetsterapeut, Västra Götalandsregionen

Indikatorerna för KOL

KOL1.

Förekomst av diagnos Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) i den listade befolkningen, på vårdcentral

KOL2A

Andel patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) och underhållsbehandling som har varit på återbesök, alla professioner

KOL2L

Andel patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) och underhållsbehandling som har varit på återbesök, läkare

KOL2S

Andel patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) och underhållsbehandling som har varit på återbesök, sjuksköterska

KOL2Ö

Andel patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) och underhållsbehandling som har varit på återbesök, övriga professioner

KOL3;0

Andel patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) som inte varit på återbesök efter exacerbation

KOL3;1

Andel patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) som varit på 1 återbesök efter exacerbation

KOL3;2

Andel patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) som varit på 2 eller fler återbesök efter exacerbation

KOL4

Andel patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) som fått uppföljning inom 6 veckor efter exacerbation

KOL5

Andel patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) med uppmätt vikt eller BMI

KOL6

Andel patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) som genomgått 6-minuters gångtest, på vårdcentral

KOL7

Andel patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) som fått åtgärder för energibesparande tekniker, på vårdcentral

KOL8

Andel patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) som fått handledd fysisk träning, på vårdcentral

KOL9

Andel patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) som genomgått patientutbildning, på vårdcentral

KOL10

Andel patienter med KOL som fått intervention i sjukdomsförebyggande metoder på VC

KOL11

Förekomst av diagnos Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL), på rehabenhet

KOL12

Andel patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) som genomgått 6 minutersgångtest, på rehabenhet

KOL13

Andel pateinter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) som fått åtgärder för energibesparende tekniker, på rehabenhet

KOL14

Andel patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) som fått handledd fysisk träning, på rehabenhet

KOL15

Andel patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) som genomgått patientutbildning, på rehabenhet

KOL16

Andel patienter med KOL som fått intervention i sjukdomsförebyggande metoder, på rehabenhet

Angränsande indikatorer

KOL finns också med i indikatorerna för kontinuitet, levnadsvanor, prioritering och samsjuklighet och samverkan. För samverkan finns en särskild indikator för exacerbation av KOL.

Du kan läsa mer om relaterade indikatorer i följande avsnitt

Möjlig framtida utveckling

När patienters symtomskattning (CAT) kan fångas automatiskt i journal bör den användas som utgångspunkt för kvalitetsindikatorer för KOL.

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!