Om PrimärvårdsKvalitet

Huvudmän som vill medverka åtar sig att ta fram indikatorerna och presentera dem för respektive vårdcentral. Man åtar sig också att sända aggregerade uppgifter till den nationella databasen, att ta emot de nationella referensvärden som beräknas där och att återkoppla dem till vårdcentralerna.

Inledningsvis hämtas huvuddelen av uppgifterna från patientjournalerna, men även andra källor kan användas. Kommunikationen mellan huvudmännen och den nationella databasen sker enligt fastställda specifikationer, ”tjänstekontrakt”.

Inom den ramen väljer varje huvudman själv vilken teknik man vill använda för att hantera uppgifterna; man kan till exempel hämta data ur befintliga databaser, koppla direkt från sitt journalsystem eller anlita något av de företag som kan hämta ut uppgifter ur journaler och andra källor.

PrimärvårdsKvalitet ger en bred bild av verksamheten. De etablerade kvalitetsregistren som samlar individdata till nationell nivå ger fördjupad kunskap om utvalda patientgrupper. PrimärvårdsKvalitet och de etablerade kvalitetsregistren kompletterar varandra.

Eftersom inga integritetskänsliga uppgifter sänds till någon annan innebär systemet inga ökade risker för patienternas integritet.

Indikatorutvecklingen, den nationella databasen och dess funktioner samt de nya kompetensgrupper som nu byggs för primärvården har nationell finansiering och kan alltså användas utan kostnad. Varje huvudman svarar för kostnaderna på sin hemmaplan

En nationell struktur håller på att byggas upp, men mycket återstår. En nationell kompetensgrupp för primärvården har nyligen etablerats med koppling till SKL och stöd från professionsorganisationerna. SKL finansierar vissa resurser för att driva det praktiska arbetet.

Den nationella kvalitetsregistersatsningen finansierar fram till år 2017 den nationella databasen och dess medarbetare. Satsningen har också inbjudit professionsorganisationerna att söka medel för att ytterligare stärka det professionella perspektivet i genomförande, utvärdering och vidareutveckling.

Både indikatorerna och arbetsmodellen kommer att behöva vidareutvecklas i flera steg. De indikatorer och metoder som nu tagits fram kommer att behöva förbättras både tekniskt och innehållsmässigt. Flera nya kompletterande indikatorer finns också i arbetsversion, att prövas och införas steg för steg.

Dessutom behöver nya möjligheter successivt värderas och kopplas på, till exempel mer direkt patientfokuserade data, data som bättre belyser flera yrkesgruppers arbete, data som beskriver förutsättningar i form av demografi och annat, kopplingar till beslutsstöd osv.

Pilot i anslutning till förstudien 2016
8 vårdcentraler deltog och deras uppgift var att utvärdera systemets användbarhet samt den tekniska lösningen. Detta gjordes genom att man fick studera ett antal utvalda indikatorer på sin vårdcentral, med egna data, och fick därmed också möjligheten att utvärdera den tekniska lösningen. Slutsatsen från pilotstudien var en samsyn bland vårdcentralerna att fortsätta med PrimärvårdsKvalitet. Det baserades på att det finns ett värde att kunna göra jämförelser både internt och externt, och att den tekniska lösningen adekvat kunde avläsa och sammanställa informationen från journalsystemen.

Utökad pilot under 2017
År 2017 genomfördes en andra pilotstudie i syfte att skapa medvetenhet och förståelse bland fler vårdcentraler om vad PrimärvårdsKvalitet är. Information och intresseförfrågan om pilotstudien riktades till vårdcentralchefer i både offentlig och privat verksamhet, och kommunicerades via regionens nyhetsbrev. Av 25 intresserade vårdcentraler genomförde 15 av dessa piloten fullt ut.

Upplägget var att träffa vårdcentralerna vid tre tillfällen. Det första tillfället innehöll grundläggande information om PrimärvårdsKvalitet och pilotstudien. Mötet genomfördes via Skype. De andra tillfällena bestod av två fysiska halvdagsträffar. Inför det andra tillfället fick deltagarna i uppgift att studera utvalda indikatorerna, d.v.s. utvärdera om de var användbara i den egna verksamheten. Under denna träff presenterades deltagarnas resultat. [CB1] Inför det sista tillfället var uppgiften att ta fram förslag på förbättringsarbete med stöd av indikatorerna i PrimärvårdsKvalitet. Sista träffen bestod av att redovisa förslagen och avslutningsvis utvärdera denna pilotutbildning.

Avslutande pilot med olika angreppsätt 2018
Arbetet med att nå ut med PrimärvårdsKvalitet till fler enheter fortsatte under 2018. Upplägget på denna pilot utformades till två olika tillvägagångssätt för att introducera vårdcentraler till systemet. Ett självstudiematerial togs fram för att stötta de enheter som önskade komma igång på egen hand. Materialet var i Powerpointformat och skickades ut till 15 vårdcentraler.

Det andra tillvägagångssättet till introduktion skedde genom besök på vårdcentraler, för att på plats presentera PrimärvårdsKvalitet för delar av personalen. Även här deltog 15 vårdcentraler i studien.

Under 2018 genomfördes också en första pilotstudie för rehabverksamheter. 14 enheter inom både privat och offentlig regi deltog i piloten. Upplägget liknade vårdcentralspiloten 2017, och innehöll tre gemensamma tillfällen med introduktion, utvärdering av indikatorer och framtagning av egna förbättringsförslag.

Inför Primärvårdsdagen i VGR utvecklades ett kunskapsquiz i form av en app. Syftet var att marknadsföra och sprida medvetande om PrimärvårdsKvalitet till så många som möjligt under denna dag.

Appen har sedan använts som ett inslag i olika introduktioner. Läs mer om appen i det egna kapitlet.

I och med att PrimärvårdsKvalitet skulle bli obligatoriskt för alla vårdcentraler under 2019 ägnades tid under hösten till att förbereda det kommande breddinförandet.

Införandeprojekt 2019
För att kunna ta emot fler vårdcentraler och rehabenheter som vill ha introduktion arrangerades och erbjöds schemalagda heldagsutbildningar i Borås, Göteborg, Skövde och Vänersborg. Enheterna bestämde själva vilka personer/personalkategorier som skulle delta.

Därefter har 2-timmars introduktioner erbjudits genom besök på enskilda enheter för att få en introduktion på plats, möjlighet att prova-på och ett tillfälle att diskutera hur man kan gå vidare. Dessa träffar har ofta skett i samband med ett APT.

I maj lanserades också regionens webbsida för PrimärvårdsKvalitet vilken inkluderar ett introduktionsmaterial som är en vidareutveckling av det tidigare självstudiematerialet. Länkarna till webbsidan hittar du här nedan.

Införandeprojektet innebär också att det är nödvändigt att sprida kunskap till fler intressenter än de direkta användarna, såsom personal med centrala funktioner inom regionen och andra stödfunktioner. Vid träffar med dessa används i princip samma upplägg som 2-timmars introduktionerna.